Kurs C-grammatik
Satslära
Kurs D-grammatik
Pronomen
Pronomen använder vi istället för substantiv.
På den här sidan kan ni läsa om olika pronomen och se filmer där jag förklarar mycket mer om pronomen
possessiva pronomen (min, din, sin, hans, hennes, vår, er, deras)
Subjekts- och objektsformen av pronomen (ex: han-honom, hon-henne, vi-oss, de-dem, den-den).
Reflexiva possessiva pronomen
- https://www.youtube.com/watch?time_continue=92&v=0gc2yGx0iGw
- https://www.youtube.com/watch?v=gEtvwaXJMoA
Sin,sitt,sina
Orden ”sin”, ”sitt” och ”sina” använder du istället för att säga namnet på ägaren, som är han, hon, den, det eller de.
”Sin” använder du framför vissa substantiv t.ex. bil, båt och tavla. Exempel: Han tog ut ”sin” båt.
Titta på den här filmen om ni vill: https://www.youtube.com/watch?v=Jyax6an_UKA&feature=youtu.be
Titta på den här filmen om ni vill: https://www.youtube.com/watch?time_continue=9&v=fLp6o0mEc4c
Övningar
Safir – övningar
- Pronomen https://svenska.akelius.com/courses/2407/lessons/16741
- Personliga pronomen – Övning 2 – 5 – Modul 1
- Testa dig själv – Sista övningen i Modul 1 – Vi börjar!
- Kan du det här? – Sista övningen i Modul 2 – Vad kostar det?
- Possessiva pronomen – Övningarna 7 och 8 – Modul 3
- Testa dig själv – Sista övningen i Modul 3 – Hur mår du?
::::::::::::::::::::::::::::
2. Verb
Vad är ett verb? Verb är allt man gör. Det är till exempel hoppa, springa, prata och lyssna.
Verb delas in i 4 olika grupper.
- Grupp 1
Grupp 1 är verb som slutar på -ar i presens.
De böjs så här:
| Imperativ | infinitiv | Presens +ar |
Preteritum +de |
Supinum +t |
| Arbeta | Arbeta | arbetar | arbetade | arbetat |
| tala | tala | talar | talade | talat |
| lyssna | lyssna | lyssnar | lyssnade | lyssnat |
Övningar
Se en film om verb i grupp1
Träna på verb, grupp 1
Träna mer
Träna ännu mer
- Grupp 2a
- Verben slutar på –er i presens och får- de i preteritum och ändelsen – t i supinum.
- https://www.youtube.com/watch?v=rSACY27Ea1g
Gruup 2b
Verben i grupp 2 b får ändelsen – te i preteritum. Det gäller – er verb som har p,k,s,t,x i stammen.
https://www.youtube.com/watch?v=h0_MtEv9I_8
Grupp 3
Verben i grupp 3 får lång vokal i stammen, men kort vokal i preteritum och supinum, eftersom de slutar på –dde i preteritum och – tt i supinum.
Grupp 4
De kallas starka verb
https://www.youtube.com/watch?v=7bDLzBc1O6M
Titta på verb-grupp 1,2,3,4
https://www.youtube.com/watch?v=sEUqOLoMXwI
Bra sidor att öva själv
Webbövningar
-
- Från presens till preteritum – Övning 4 – Modul 3
- Presens eller preteritum – Övning 5 – Modul 3
- Passiv form – Övning 5 – Modul 4
- Från presens till preteritum – Övning 7 – Modul 4
- Verb – Supinum 1 och 2 – Övning 5 och 6 – Modul 5
- Hjälpverb – ska, skulle, borde – Övning 9 – Modul 5
- Infinitiv till preteritum – Övning 3 – Modul 6
- Vill/vill ha – Övning 5 – Modul 6
- Verb – två år efter SFI-kursen – Övning 2 – Modul 7
- Futurum – Övning 7 – Modul 7
- :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
3. Substantiv
Öva själv
Webbövningar – SAFIR
- Substantiv 1 – två år efter SFI-kursen – Övning 1 – Modul 7
- Substantiv 2 – två år efter SFI-kursen – Övning 6 – Modul
- Bra grammatik Grundläggande ord
- Film – ordklasser Se och lyssna om ordklasser
- FILM – subjekt, verb och ordföljd Se och lyssna om subjekt, verb och ordföljd
- FILM – Verb Här kan du lyssna och se om verb
- FILM – adjektiv Se och lyssna om adjektiv
- FILM – pronomen Lyssna och se om pronomen
- FILM- substantiv
- Grammatiksång! Kul sång om substantiv!
- LÄS – om substantiv i bestämd och obestämd form
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
4. Adverb
Tidigare har vi sett hur adjektiv används för att beskriva substantiv och pronomen. Adverb fungerar däremot som bestämningar till verb, adjektiv, andra adverb och hela satser – de bestämmer/modiferar dessa ord eller satser genom att svara på olika frågor, t.ex.: när? hur ofta? hur länge? var? varifrån? vart? hur? varför? hur mycket?
Här kommer några exempel på adverb som modiferar olika ord/satser:
- Sofia springer fort.
— Adverbet ”fort” beskriver hur Sofia springer (fungerar som bestämning till verb). - Maria är verkligen duktig.
— Adverbet ”verkligen” beskriver i vilken grad Maria är duktig (bestämning till adjektiv). - Sven springer väldigt fort.
— Adverbet ”väldigt” beskriver i vilken grad Sven springer fort (bestämning till adverb). - Givetvis klarade Hanna provet.
— Adverbet ”givetvis” beskriver att detta var självklart för talaren (bestämning till hela satsen).
-
OLIKA SORTERS ADVERB
-
RUMSADVERB
Rumssadverb är ord som svarar på frågorna och berättar något om plats eller riktning. Dessa adverb svarar på frågorna: var? vart? varifrån? Då kan man svara med olika rumsadverb, t.ex.:
VAR? VART? VARIFRÅN? här hit(åt) härifrån där dit(åt) därifrån ute ut(åt) utifrån inne in(åt) inifrån uppe upp(åt) uppifrån nere ner(åt) nerifrån hemma hem(åt) hemifrån borta bort(åt) bortifrån framme fram(åt) framifrån bakom bak(åt) bakifrån Rumsadverb som anger plats (var, här, där, ute, inne…) kombineras med verb som t.ex.: stå, vara, finnas, sitta, ligga, sova osv. Exempel:
- Var står boken?
- Jag är hemma.
- Han sitter där.
Rumsadverb som anger riktning (vart, hit, dit, ut, in…) står till sammans med verb som uttrycker rörelse från en plats till en annan, t.ex.: gå, åka, köra, komma, flytta osv. Exempel:
- Jag ska gå hem nu.
- Vi åker dit nästa vecka.
- De kommer fram till Thailand på fredag.
Observera! Det finns även rumsadverb som inte böjs: nära, överallt, någonstans, ingenstans, annanstans osv. Exempel:
- Jag bor nära Stockholm.
- Det är bostadsbrist nästan överallt i landet.
- Daniel bor någonstans i Tyskland, men jag minns inte exakt i vilken stad.
SÄTTSADVERB
Sättsadverb är ord som berättar hur eller på vilket sätt något görs. Dessa adverb svarar således på frågorna: hur? på vilket sätt? Då kan man svara med olika sättsadverb , t.ex.:
- bra — Ex: Igår var jag sjuk, men idag mår jag bra.
- dåligt — Ex: Värmen i bilen fungerar dåligt.
- noggrant — Ex: Du måste läsa noggrant.
- snabbt — Ex: Hon springer snabbt.
- långsamt — Ex: Bilarna kör långsamt på grund av halkan.
- högt — Ex: De pratade högt.
- intensivt — Ex: Han arbetar intensivt.
Lägg märke till att de flesta sättsadverb slutar på –t. Egentligen bildas oftast dessa adverb genom att använda adjektivets t-form (det finns såklart vissa undantag, som t.ex. ”bra” eller ”sakta”). Detta betyder att många sättsadverb ser ut som adjektiv, dvs. att många ord har samma form som adverb och adjektiv i neutrum (t-genus). Därför kan det vara svårt att avgöra om det handlar om ett adverb eller ett adjektiv i neutrum. Jämför t.ex. dessa meningar:
- Tåget är snabbt.
— Här handlar det om ett adjektiv, eftersom ”snabb” beskriver tåget (substantiv). - Tåget går snabbt.
— Här handlar det om ett adverb, eftersom ”snabbt” beskriver hur tåget går (verb). - Malin har ett vackert leende.
— Här handlar det om ett adjektiv, eftersom ”vackert” beskriver Malins leende (substantiv). - Malin ler så vackert.
— Här handlar det om ett adverb, eftersom ”vackert” beskriver hur Malin ler (verb).
https://www.youtube.com/watch?v=xtRHWfTLYEI
- Rumsadverb: välj rätt ord – del 1
- Rumsadverb: välj rätt ord – del 2
- Rumsadverb: välj rätt ord – del 3
- Rumsadverb: välj rätt ord – del 4
Adjektiv
Filmer om adverb
Titta här:-
|
https://www.youtube.com/watch?v=Wkww9oormIY
|
||
SatsadverbHej! Idag, måndag, har vi pratat om satsadverb. Satsadverb är små ord som kan förändra hela meningens betydelse. Inte, alltid, aldrig, kanske, gärna… Jag äter fisk. Jag äter inte fisk. Jag äter aldrig fisk. Jag äter alltid fisk Jag äter gärna fisk. Satsadverb bestämmer hela satsen, inte något speciellt ord. 1. I huvudsats med rak ordföljd kommer satsadverbet efter första verbet. Jag har inte tittat på nyheterna idag. Eva cyklar aldrig till jobbet. Emma köper ofta nya kläder på helgen. 3. I bisats kommer satsadverbet före första verbet. Idag tittar jag inte på tv eftersom jag inte har tid. Eva cyklar aldrig till jobbet eftersom hon inte har någon cykel. Emma köper ofta nya kläder på helgen för att hon inte har tid att shoppa på vardagar.
Om NI kommer ihåg de här reglerna kommer satsadverbet på rätt plats! Ni kan också komma ihåg att i huvudsats är det kärlek mellan subjekt och verb, men i bisatsen har de skilt sig:). Verb och subjekt vill alltid stå bredvid varandra i huvudsatsen även om det finns ett satsadverb, men i bisatsen kommer satsadverbet mellan subjektet och verbet. Eller så kan man tänka att subjektet och verbet är mamman och pappan och i bisatsen har de fått ett litet barn som står mellan dem |
Bra att ni ska kunna
1- regler om huvudsatser
- En huvudsats har alltid subjekt och verb.
- Två huvudsatser kan sättas ihop med en konjunktion: och, men, för, så.
- Efter tid kommer verb.
- Verbet ’är’ kan inte stå bredvid ett annat verb.
- 2- regler om bisatser
- Bisatsen börjar med en bisatsinledare (om, eftersom, innan, medan…)
- En bisats kan inte stå ensam.
- En bisats är en del av en större sats (tänk på dockorna).
- Bisatsen har alltid samma ordföljd; subjekt och verb.
- Om det finns ett satsadverb (inte, ofta, kanske, aldrig) kommer det FÖRE verbet.
- 3- regler om satsadverb
- I en huvudsats kommer satsadverbet efter verb 1
- Hon cyklar alltid till jobbet eftersom hon inte har någon bil.
- I en bisats kommer satsadverbet före verb 1
- Hon cyklar alltid till jobbet eftersom hon inte har någon bil.
Satsadverb = ofta, alltid, aldrig, kanske, inte, verkligen, nog, ju, sällan, också…
Huvudsats
I dag, tisdag, arbetar vi med grammatik. Vi övar på ordföljd och huvudsats prata väldigt mycket om grammatik. Här kommer lite meningar, satser och förklaringar.
på min webbsida kan du se vilka övningar vi har gjort idag. Du kan prova att göra dem hemma. Det finns också ett facit, där du kan se vad som är rätt.
Grammatikövningar. övningar utan facit. Skriv på ett eget papper, du kan inte skriva i dokumentet!
Facit . Här finns exempel på hur man kan svara.
HÄR kan du klicka om du vill göra övningar, samma övningar som ni fick på lektionen idag.
HÄR kan du klicka om du vill titta på meningarna vi jobbade med idag. OBS! Det finns fel i varje mening, men HÄR kan du titta om du vill se de rättade meningarna.
Vi pratade också om meningar och satser.
En mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt.
En sats är en del av en mening. Det kan vara en huvudsats eller en bisats och en sats innehåller ett verb och ett subjekt, och annat.
Jag har en hund som heter Kalle och jag tycker mycket om den men det gör inte min mamma eftersom den biter henne hela tiden.
Det här är EN mening. Det finns bara en punkt, alltså bara en mening.
Hur många satser finns det i meningen? Fem!
Jag har en hund (huvudsats)
som heter Kalle (bisats)
och jag tycker mycket om den (huvudsats)
men det gör inte min mamma (huvudsats)
eftersom den biter henne hela tiden. (bisats)
Det finns fem små ord som sätter ihop huvudsatser, de kallas också för konjunktioner.
och, men, eller, för, så
De här orden klistrar ihop huvudsatser med varandra. T ex
Jag äter smörgås och dricker kaffe varje morgon.
Jag cyklar till skolan men åker bil till jobbet.
Han går hem eller tar bussen till gymmet varje dag.
‘De slutar tidigt idag för lärarna har ett möte.
Vi måste stänga dörren så hon inte ser oss.
Och, men, eller är lite lättare än för, så. Titta på de här meningarna och tänk på vad som händer om vi byter plats på för och så.
Jag gick hem för jag fick ont i magen.
Jag fick ont i magen så jag gick hem.